Jag lyssnar och söker efter personen bakom orden

Jag har ett ”handikapp” som tar sig i ganska märkliga uttryck. När jag läser något jag läst förut eller om jag i en inledning förstår vart författaren är på väg, hoppar jag över ord och ibland hela rader. I värsta fall långa avsnitt. ”Läs- och skrivsvårigheter” hette det när jag gick i skolan och det kunde visst ”botas” med hårt arbete. Men tyvärr, riktigt ”botad” blev jag inte. Ögonen bara flyger fram, vilket medför att texten liksom passerar utan att beröra mig. Det är inte bra, särskilt om man är pastor och ska läsa sin bibel. Jag borde egentligen gilla själva läsningen som jag gillar livet. 

Sedan har vi repetitionen. Om det är en last eller en gåva vet jag inte säkert, men jag tycker bättre om nya vägar än gamla. Jag vill nästan alltid komma vidare och djupare, gå där jag inte gått förut. Bibeln har jag läst så många gånger nu att jag till och med kommer ihåg vilken sida vissa texter ska finnas på. Orden har blivit slitna. 

Ändå kommer jag inte ifrån den. Bibeln har en slags dragningskraft som gör att jag lägger mig hungrig om jag inte ”fått ett ord”, något att leva på just den dagen som är som maten på bordet. Visst, jag kan fasta några dagar, men hungern kommer jag inte undan. Till slut är jag besegrad. Jag måste äta annars dör jag. Så är det också med mitt förhållande till bibeln. Jag kan inte vara utan. Den måste bara med. Överallt hela tiden. 

Men bibeln är inte bara som maten på bordet utan också min guideline. Genom bibeln förstår jag världen. Orden lyfter och ger mig tro, lika ofta som de bjuder motstånd och tvingar mig till eftertanke. Det är då miraklet händer. Hjärtat vidgas, växer, läker. Orden är sanning och nåd, kärlek och rättfärdighet. Helt omöjliga att leva utan.

Lösningen för mig sedan många år tillbaka är enkel. Jag lyssnar istället. Har hittat en bibelapp med en massa olika översättningar. Det märkliga är att själva lyssnandet också har fördjupat relationen till personen bakom orden. Det är som om orden når längre när jag lyssnar, som om de passerar förståndets intellektuella hinderbana och når hela vägen fram till hjärtat. Så stillar jag min hunger, utmanar mitt intellekt och öppnar mitt hjärta.

Ulf Sundkvist, Pastor och föreståndare