Han tog min hand & vågade gå 

Lite rädd lade han sin lilla hand i min stora hand. Framför oss hade vi en liten bäck med en bro över. I mina ögon, inte alls någon fara. Men i en tvåårings ögon något helt annat. Från hans perspektiv var bäcken förmodligen en stor älv lite farlig. Men, med sin hand i min vågade han inte bara gå, han hoppade, skrattade och tjöt. Framåt morfar. Det som från början tycktes skrämmande var med hans hand in min inte alls något farligt eller oöverkomligt. Vi tog oss över bäcken, hela vägen fram till lekparken. 

Det är intressant det där med perspektiven och det som händer när vi håller någon i handen vars liv har erfarenhet och kraft långt större än vi själva har. Då tryggas vi upp och vågar. Vissheten om att inte vara ensam räcker väldigt långt. 

Alla möter berg och dalar och utmaningar av alla tänkbara slag i livet. Det är liv och död. Det är sjukdomar, relationella slitningar och ekonomiska utmaningar. Det är klimathot och krig. Till det våra egna känslor och tankar som inte alltid talar tro och hopp. För vem har inte upplevt hur hjärtats tro sviktar, hur tvivlets kalla vindar fyller bröstet med oro och ångest? Vem har inte haft svårt att somna på kvällen eller vaknat alldeles för tidigt, svettig och rädd? En del av oss har till och med hört djävulen ifrågasätta livet vi lever. 

I de situationerna är det en oerhörd tillgång att hålla i en hand, som är större än vår egen, att ha vänner och en tro, en relation till den Gud som skapade oss och följer oss genom livet. Vissheten om att Gud inte bara har ett annat och större perspektiv utan också erfarenhet av livets alla utmaningar, gör något med oss. Att hålla i Guds hand på resan genom livet är en oerhörd tillgång. Att dessutom höra hans röst i hans eget Ord; ”Var inte rädd!” Det skapar en trygghet långt större än jag kan förmedla till en tvååring på väg över en liten bäck. 

Men den där handen i min gjorde också något med mig. Om den lille pojken kände trygghet så stor att han vågade gå, kände jag en oerhörd glädje i förtroendet han visade mig. Vi kom nära varandra. Vi knöt ytterligare ett band av vänskap och kärlek den dagen. Och för det är jag fortfarande glad. 

Bibeln säger att det också händer något i himlen när vi människor vänder oss till Jesus och tar Guds utsträckta hand. Gud blir glad och det blir glädje i himlen när vi syndare omvänder oss och tar emot Guds nåd. Så det är inte bara perspektiven som vidgas med tro på Gud, det är inte bara trygghet som förmedlas i Guds närvaro, det blir glädje både i himlen och i våra hjärtan när vi håller i Guds hand. 

Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer att handla. Psaltaren 37:5

Ulf Sundkvist, pastor och föreståndare