Vittnesbörd från LP

Published by admin on

Lp-kontakten har en plats i Umeå stad. Denna verksamhet har det ekonomiskt svårt i våra dagar då samhällets och kanske även vår ekonomi drabbas på olika sätt negativt. Jag vill belysa detta genom att försöka få dig som läsare att se med andra ögon på denna verksamhet.

Jesus såg alltid människan bakom fasaderna. Han visste att Han skulle möta kvinnan och såg nöden i kvinnan vid sykars brunn. Allt som hon sökt i livet av glädje gav henne bara förtvivlan och ensamhet. Så ensam var hon att hon kom ut för att hämta vatten vid brunnen då inga andra var där. Hon kände sig som en dålig människa.

De missbrukare vi har här i Umeå är många, ja alldeles för många, trots att det görs en hel del för att minska missbruket och få människor att ändra inställning till droger och leva ett drogfritt liv.

Jag är ju påverkad av alla år som jag arbetat med människor med missbruk. Jag vill ge ett litet axplock ur mitt liv för att visa vad jag menar med att vara skadad.

När jag blev frälst gav mig Gud en speciell känsla för missbrukare och deras situation. Jag var ung fyllda 20 år och nyutexaminerad fackskoleingenjör inom elkraftsteknik och på min första arbetsplats som linjemontör på en eldistrubutionsförening, kort sagt ett elverk. Där fanns innan min anställning en missbrukare med ett så gravt missbruk att öl var ett måste för att klara av dagen. Så var det dagliga arbetet. Min chef anställde en nu nyomvänd A-lagare i företaget för att rädda honom undan dag-driveriet på gågatan i Södertälje. Nu hade jag två medarbetare, en missbrukare och en f.d. missbrukare. Gud leder oss in i uppgifter utan att vi behöver anstränga oss. När jag såg hur den ena missbrukaren tog emot Jesus och formligen hungrade efter mer av Gud och Guds ord. Kan man bara gilla läget och dela med sig av bibelordet och den ringa kunskap jag själv ägde av livet med Jesus. Den andre levde kvar i sitt missbruk och ville inte höra talas om Jesus.

Vad vet vi om livet och vad det innebär för dem som vi möter? Alla är frälsnings möjliga. 

När sedan vi leddes till dalarna och Hedemora slutade inte Gud att leda för att vi flyttade. Efter några år startades RIA-gården, en öppenvårds verksamhet för missbrukare. Detta var ett samarbete mellan de olika kyrkor och församlingar i Hedemora trakten. Verksamheten ingick i DKSN:s gemenskap, samma som en gång Öppen Gemenskap tillhört.

Det lilla samhället Hedemora med c:a 14000 innevånare kunde gemensamt hålla en verksamhet igång med 2 heltidsanställda och en tvåvåningsvilla ekonomisk och där fick jag vara med.

Gud ledde först mig in i verksamheten som assistent och efter några år fick jag förtroendet att vara föreståndare under 3 år. Hedemora tiden var både med och motgångar vad gäller rehabilitering av missbrukarna, både kvinnor och män. Jag är den som inte dömer de som ideligen misslyckas med att leva nyktert. Jag är tacksam för att Gud kom och kallade mig till gemenskap med honom och få göra den insats jag blev förd in uti.

Jag väcktes av en enda liten mening, “Calle hur länge skall du hålla på så här” det var en fråga från en av mina kompisar som plötsligt oannonserad kom förbi hemma hos mig där jag satt i mitt fyllerus på trappan till mitt hem. Jag tog till mig frågan och vände om från den väg som säkert hade fört mig långt bort från Gud och de uppgifter han tänkt för mig.

Skulle jag inte då göra mitt för att på något vis få er att satsa för dessa missbrukare??

Vad har du som du inte fått? Arbete, hem, vänner, familj och vad mer har du? Jag är helt medveten att alla i Umeå Pingst församling inte har det så bra som jag har det. Med denna artikel vill jag uppmana dig att ge 200:-/månad till LP-verksamheten här i Umeå utöver vad du ger till församlingen. Ett räkne-exempel, skulle det vara så att församlingen skulle få 150 st nya gåvogivare som ger 200:-/ månad i år skulle det ge LP 360 000:- kr som i sin tur kan, jag säger kan, ge en människa hopp om evigheten tillsammans med Jesus.

Skulle jag kunna vädja till det innersta av ditt hjärta för dessa människor som i sitt innersta inget hellre vill än att bli fri från sitt missbruk. Under alla år sedan jag blev frälst 1970 har jag inte mött någon missbrukare som ärligt sagt mig att de vill fortsätta med sin förnedring. Sin ensamhet och sitt fysiska lidande.

Du behövs för att lindra nöden för Umeås missbrukare idag. Imorgon kan det vara för sent vi behöver ta tag i detta nu och göra det med sikte på att förändra förhållandet för Umeås missbrukare.

LP-kontakten behövs och jag skulle vilja att vi Pingst-församlingar, i Västerbotten, tar mera ekonomiskt ansvar i LP-kontaktens överlevnad och att de får de resurser som behövs för en stabil framtid.

Vill du vara med? 

Jag är övertygad om att du skall få se resultat och även få välsignelse då du ger av hjärtat. Tack för din gåva.

Läs hur du kan ge din gåva på länken nedan:
https://www.lp-verksamheten.se/stod-oss/

LP-vännen Calle Svanbäck Strycksele

Categories: Blogg